Lätta dykarbeten i Lidingö nära vattnet och broarna

Lätta dykarbeten vid en brygga på Lidingö börjar med en okulär inspektion av det som bär konstruktionen där trädgårdstomten möter Saltsjön. Genomgången omfattar pålar, betongfundament, stödben och den förankring som håller en flytbrygga mot bojsten, och på en villatomt är det ofta en äldre brygga som stått länge på samma plats.

Under ytan kontrolleras bult, kätting och infästningar mellan däck och fundament. I det bräckta vattnet kring ön sätter sig påväxt och blåstång på metall och pålar, och en genomgång visar var något börjat rosta eller glappa. Fynden fotas där sikten räcker till, och i de skyddade vikarna är sikten ofta bättre än ute mot fjärden.

En brygga vid en Lidingötomt ligger ofta i en trädgårdsstadsmiljö där huset och bryggan har samma ålder, och kontrollen läser av hur en konstruktion från tidigt nittonhundratal mår efter årtionden i det bräckta vattnet. Gjutna fundament och grova trästolpar från den tiden kan se hela ut ovanifrån men vara urgröpta vid vattenlinjen, och en genomgång känner efter var virket eller betongen börjat ge vika.

Många av öns bryggor ligger i lä i en vik men vetter ut mot en farled där båttrafiken är tät om sommaren, och det återkommande svallet arbetar på infästningarna även i ett till synes skyddat läge. En genomgång väger in hur mycket trafik bryggan möter och noterar var beslag och landfäste glappar av den ständiga rörelsen. Fynden fotas där sikten tillåter.

Eftersom många Lidingöbryggor är gamla riktas en del av kontrollen mot ålderns spår. En brygga vid en villatomt kan ha stått i decennier, och gjutna fundament från en äldre tid har ofta armering som börjat rosta och spränga betongen inifrån vid vattenlinjen. Genomgången noterar frostsprängning i betong, urlakade fogar och pålar där det översta virket mjuknat. Den som byggt nya bryggor på ön känner igen vad som brukar vara utbytt och vad som är original, och det säger mycket om hur länge fundamentet håller till.

Bärgning hör till uppdraget. Tappade verktyg, årtullar, badstegar och lösa bryggdelar som hamnat på grunt vatten nära land går ofta att få upp. Tång och skräp som samlats kring en påle tas bort så att fundamentet inte sliter i onödan.

Arbetet stannar vid lätta moment på grunt vatten. Det som ligger djupt ute mot Askrikefjärden kräver annan utrustning och faller utanför uppdraget. När inspektionen visar att en påle behöver bytas eller ett fundament ses över, går arbetet vidare ovanför ytan.

Lidingö är en ö, och lägena skiljer sig kraftigt mellan de skyddade vikarna och de öppna fjärdarna. En brygga i Kyrkviken ligger lugnare än en som vetter mot Askrikefjärden, där båtsvall och vind arbetar hårdare på infästningarna. Inspektionen läggs upp efter hur utsatt bryggan är.

Det bräckta vattnet ger blåstång och påväxt på pålar och fundament, och tången kan dölja begynnande rost tills den skrapas undan vid en genomgång. Saltet i vattnet påskyndar angrepp på oskyddad metall jämfört med en insjö, vilket gör infästningarna till en punkt att titta noga på.

De skyddade vikarna fryser om vintern, och isen drar i pålar och förankringar när den lossnar. En flytbrygga i en sådan vik kan ha rört sig under vintern, och en genomgång på våren visar vad isen gjort. Där sikten grumlas känns fundamentet av för hand.

Båtklubbarna på ön har ofta rader av flytbryggor med gemensamma bommar, och där arbetar svallet från in- och utgående båtar på hela systemet samtidigt. En genomgång kan då gälla flera fundament och infästningar i följd, och den noterar om enskilda bommar lossnat eller om en bottenförankring vandrat och drar snett i systemet. För en villabrygga i en skyddad vik ligger fokus i stället på det enskilda landfästet och den enda förankringen, som bär hela bryggans rörelse.

Inställelsen sker från Stockholm via Lidingöbron, och närheten gör att ön nås snabbt. Ett besök går att samordna med en översyn av bryggdäck och landfäste ovanför ytan. Du får bilder och en beskrivning av läget, så att beslut om åtgärd bygger på vad som faktiskt syns under vattnet.

En dykkontroll blir mest värd när den som tittar också kan bygga bryggan, och på Lidingö handlar det ofta om äldre bryggor vid villatomter som stått länge. Stefan Öbergs Byggservice har fyra decenniers vana av bryggor och altaner vid öns stränder, och den bakgrunden gör att ett fynd under ytan går att koppla till vad det betyder för konstruktionen ovanför.

Eftersom samma hantverkare bygger och kontrollerar blir inspektionen inte en fristående tjänst. Visar genomgången att en påle rostat eller att en förankring glappar efter isvintern, kan reparationen ovanför ytan planeras direkt. Företaget är godkänt för F-skatt och lämnar nöjd-kund-garanti på utfört arbete.

Vanan vid öns äldre bryggor gör att en åtgärd kan väga original mot utbyte. Ibland räcker det att byta en enskild påle eller förstärka ett landfäste, medan en genomrostad armering i ett gammalt betongfundament pekar mot att hela fundamentet behöver göras om. Den bedömningen är svår att göra ovanifrån, och en kontroll under ytan gör att pengarna läggs där de gör verklig skillnad i stället för på en lagning som ändå inte håller.

Arbetet hålls inom lätta moment på grunt vatten, och gränsen mot djupdykning är tydlig. Det som ligger djupt ute mot fjärden kräver annan utrustning, och den avgränsningen nämns rakt ut så att uppdraget hålls hederligt.

Nästa steg är att beskriva var bryggan ligger, i en skyddad vik eller mot öppet vatten, och vad du misstänker. En inspektion planeras med kort inställelse via Lidingöbron, och underlaget med bilder följer med. Då kan en reparation prissättas på riktiga förutsättningar.